En arena för samverkan i högskolefrågor

Samarbete mellan lärosäten kring professionsutbildningar inom hälso- och sjukvård

I denna rapport kartlägger författarna Kerstin Tham och Anna Humble sju professionsutbildningar inom hälso- och sjukvård som bedöms ha få sökande, låg genomströmning och bristande ekonomisk bärkraft. Syftet är att analysera existerande samarbeten och incitament för ökat samarbete.

Författarna visar att lärosätena har ett stort intresse av att stärka samarbetet för att säkerställa en högkvalitativ och forskningsanknuten utbildning. Inga stora hinder framträder, men samarbete kräver resurser och tid.

Kerstin Tham och Anna Humble hoppas att rapporten kan bidra med vägledning och stöd i det fortsatta arbetet med att stärka samarbetet mellan lärosäten men även med aktörer inom hälso- och sjukvården.

Gemensamt ramverk för lärosätenas framtida meritbedömningar

Den 22 oktober antog SUHF:s församling rekommendationen ”Gemensamt ramverk för lärosätenas framtida meritbedömningar”.

Ramverket utgör en gemensam grund för lärosätenas utvecklingsarbete mot ett mer mångsidigt meritbedömningssystem vid anställning och befordran av lärare och forskare.

Lärosätesövergripande samarbete kring ämneslärarutbildning

I rapporten ”Lärosätesövergripande samarbete kring ämneslärarutbildning” (2025) undersöker Ola Holmström & Cathrine Norberg förutsättningar och hinder för ett utökat lärosätessamarbete kring ämnesutbudet inom ämneslärarutbildningen.

I rapporten ges flera exempel på lärosätesövergripande samarbete kring ämnesutbudet och lärosätenas erfarenheter. Den synliggör svårigheter och utskiljer flera problemområden som är viktiga att förhålla sig till för att bereda möjligheter att arbeta med ämnesutbudet utifrån ett nationellt perspektiv.

Hur kom vi hit? Omvandlingen av det svenska kvalitetssystemet för högre utbildning 2008-2024

I rapporten ”Hur kom vi hit? Omvandlingen av det svenska kvalitetssystemet för högre utbildning 2008-2024” (2025) beskriver  Åsa Kettis hur samspelet mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och granskningsmyndigheten – nuvarande Universitetskanslersämbetet (UKÄ) – har utvecklats från en tid som präglades av misstro och kritik till ökad dialog och samverkan.

Genom att återge avgörande händelser i utvecklingen och reflektioner från nyckelpersoner, visar rapporten hur sektorns gemensamma, konstruktiva arbete har bidragit till ett mer stabilt och tillitsbaserat system.

Rapporten bidrar till att bevara erfarenheter och lärdomar inför den fortsatta utvecklingen av det nationella kvalitetssystemet för högre utbildning och forskning, men kan även vara av intresse i arbete med andra långsiktiga förändringsprocesser.